Personligt: JavaOne 2004

Från varje stor och viktig konferens så måste det finnas en objektiv och heltäckande rapport – det här är inte den artikeln. Istället får ni mina personliga iakttagelser kryddat med diverse spekulationer och tyckanden.

Med denna varning ur vägen och utan eftertanke, låt oss dyka in i Javavärldens största konferens för programmerare – JavaOne 2004.

EoD

En av de viktigaste drivkrafterna på sistone hos Sun är EoD, Ease of Development. Denna idé om att det måste vara lättare att jobba med Java har fått starkt fotfäste. Tack Microsoft! Tack för Dotnet och för att ni tvingade Sun att konkurrera på nya villkor.
Ta till exempel Sun Java Studio Creator (SJSC) 1.0 som presenterades under dagarna. Det är en vanlig utvecklingsmiljö förklädd till Visual Basic. Detta låter kanske inte så häftigt, men faktum är att både gränssnitt och den genererade lösningen ser bra ut – till och med om man tar hänsyn till demons glittriga yta. Listan med förkortningar, JSP, JSTL, JSF, etcetera är precis så vanlig Java som man kunde hoppas på. Sun kan mycket väl lyckas med att attrahera f.d. VB-programmerare, och kanske även gamla härdade javaiter, som vill köra J2EE med krockkudde.

Tänk er att kunna skapa en prototyp i SJSC för att sedan rycka ut olika lager och ersätta det med något mer industriellt. Jag håller tummarna för att Sun gör det rätta. Lite rita-dra-ochtesta-kod skulle inte skada för en gångs skull.

Mer EoD – EJB 3

Men det finns andra mer långtgående effekter av EoD. Ta metadata, dvs. att man kan berätta saker om koden. Man skulle enkelt kunna ange att en metod är ”remote” och vips så genereras de filer som behövs för att skapa en web service. Bästa exemplet är nog EJB 3.0 som hade en del riktigt enkla powerpoint-slajds – de var helt enkelt tomma. Det lilla som fanns kvar var uttryckt som metadata i koden. Applåderna lät inte vänta på sig.

Jag får erkänna att jag aldrig tyckt om EJB och framförallt inte CMP. När jag talat om bristerna har jag ibland känt mig ganska gnällig. Expertgruppen för EJB har gjort en rejäl sväng och skapat en bra mycket mer elegant lösning. Tänk er enkla Java-bönor med metadata (typ Hibernate med XDoclet) så får ni en rätt bra bild. En så pass ny kurs innebär att gamla sanningar utsätts för hårda prövningar. Vad sägs om följande citat från konferensen ”You shouldn’t have to be a rocket scientist to be an EJB-developer” eller ”the Data Transfer Object [DTO] anti pattern”? Det sista innebär inte mindre än en dogms död för vad god EJB-programmering har inneburit.

Något oväntat kanske, så hamnade de nu i samma säng som JDO – Java Data Objects – en av Suns andra persistenslösningar. Diskussionerna både bakom och framför ridån var intensiv under dagarna. Resultatet har tack och lov inte väntat på sig. De två expertgrupperna har precis kommit ut med ett öppet brev där man lovar att arbeta ut en gemensam lösning. Det lär ta tid, men det är definitivt ett steg i rätt riktning. Jag får erkänna att jag antagligen inte kan gnälla länge till.

Det finns långt fler exempel och gemensamt för dessa nyheter är EoD. Vi kommer att få se mer av denna katalysator.

SOA, nu med XL hajpfaktor

Det verkar finnas en naturlag som alla konferenser måste följa – minst ett ämne måste trissas upp. Flosklerna ska flöda och en exakt förklaring saknas. I år vågar jag mig på att utnämna SOA till huvudkandidat. Service Oriented Architecture var på många föreläsares läppar och tanken på en sorts gemensam arkitektur är lockande. Jag kunde dock inte förstå exakt vad det är som skiljer SOA från web services, möjligtvis är den senare ett specialfall av SOA. Nåja, gräv ner fötterna i jordmyllan och var beredd på att höra mer om detta begrepp. Det finns många intressanta tankar, men också en hel del floskler som vi hört förr. Det lär ta tid, men chansen är att det kommer på en server nära dig.

Klienter, feta som mobila

Vi har fått leva i flera år med anorektiska klienter (läs: webbläsare med uselt gränssnitt som bara en mamma kan älska;-) men det verkar förändras nu. Det är inte längre självklart att en klient måste vara tillgänglig överallt på bekostnad av användargränssnitt, funktionalitet etc. Under konferensen fanns det flera exempel på varierade klienter – det var allt från att löften om att kunna generera feta klienter ”i nästa version” till skräddarsydda mobila varianter.
Står dina användare fortfarande ut med tunna skal som blinkar och fladdrar? Jag gissar att de närmaste åren kommer fler av oss att rycka fram de gamla böckerna om gui och Swing för att vi glömt vad vi redan kommer ihåg.

Femfemfem

PR-avdelningen på Sun har slagit till igen. Förra gången detta hände fick de för sig att använda både 1.2 och 2 som nummer för samma release – den första var JDK och den senare det mer övergripande och luddiga Java 2 Standard Edition. Nu räknar vi upp hela härligheten till Java 5.0 eller var det JDK:n? Och vad var det nu J2SE skulle heta…
Vi tar det igen; 1.5 är det interna numret, 5.0 är det externa. Och tvåan i J2SE blir då det utomjordiska numret?

Far out

Första kandidaten i denna klass är Nasa och deras Rover – Marslandaren. Både den och program runt omkring använder sig av Java. Det var roligt att höra om deras lösning med robotarmar och allt som fanns på deras bilder. När de fick frågan om vilken databas de använt för att spara all bilddata, så spred sig ett förtjust fniss bland åhörarna – MySQL. Man behöver tydligen inte så mycket mer om man bara ska till Mars.

Den andra kandidaten är Groovy som är ett nytt språk från veteraner som James Strachan (Geronimo, jelly, dom4j, maven, Jakarta commons etc.). De hade lagt märke till att mycket kodande går åt till att limma ihop olika komponenter. Varför inte uppfinna ett nytt språk som gör detta och mycket annat lättare? Född var Groovy. Några absolut minimala exempel:

str = ”testing”
// Notera inget semicolon!

c = str[-1]
// c är nu lika med ’g’

s1 = str[3..1]
// s1 är nu lika med ”tse”

v=[1,2,3].find{it>1}
// v är nu lika med 2

I listan ”1,2,3” så letar vi efter den första posten som uppfyller villkoret vi skickat med (”it” är en sorts standardparameter). Vi kan alltså skicka med kod som ska exekveras!
Man behöver många fler exempel för att förstå hur häftigt det är, så jag ska inte ens försöka göra det rättvisa här. Groovy fick dock det att klia i mina programmerarfingrar.

Siffror och visioner

När Suns ledning talade var det många siffror. Det var antalet Java X, antalet miljoner dollar, antalet… ja, ni förstår. Allt var förvisso intressant och visionen var också ”Everything and everyone connected to the Internet”. Och jag fick onekligen en känsla att Java är med överallt. Scott McNealy uttryckte det mer subtilt när Sun fick en utmärkelse för sin marknadsledande Java Card och dess dominans:
We prefer ’interesting market share’.

Var fanns då den rena råa visionen, passionen? Mestadels hittade jag den i de olika grupperna, allt från expertgrupper inom Sun till, och kanske framförallt, olika kommuniteter (”communities”). Här fanns de galna idéerna, de lovande framtida teknologierna och de intressanta verktygen. Det gör säkerligen inte våra liv lättare på kort sikt, men jösses vad roligt jag kommer att ha det!

Originally published in JayView.

Tags: ,

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: